Oppilaitosten kestävän kehityksen sertifiointi

Kriterier och certifiering för hållbar utveckling i fria bildningen



Innehåll

Ladda upp här en brochyr om kriterierna och deras utnyttjande i läroanstaltens hållbarhetsarbete:

Brochyren "Kriterier och certifiering för hållbar utveckling i läroanstalter - Fria bildningen" (2,0 Mb)

Hållbar utveckling – den fria bildningens möjlighet


Läroanstalterna inom den fria bildningen har en central roll i att främja kunnandet och sprida information om hållbar utveckling. Den fria bildningens uppgift är att stöda individens mångfacetterade personlighetsutveckling och förmåga att fungera i olika samfund på basen av principen för livslångt lärande. Den fria bildningen ska också främja medborgarskap, jämlikhet och kulturell mångfald i det finländska samhället. Att skapa förutsättningar för hållbar utveckling nämns även i lagen som en av uppgifterna för den fria bildningen.

Den fria bildningens styrkor och möjligheter att kunna främja hållbar utveckling ligger i de mångsidiga och flexibla formerna av lärande. Där framhävs bland annat studerandenas egna erfarenheter och intresseområden, funktionalitet, användingen av olika lärmiljöer och interaktivt lärande. Den fria bildningen har möjlighet att snabbt reagera på behov som uppstår i samhället och omgivningen.

Den fria bildningens starka nätverkande med lokala, regionala och internationella verksamhetsparter erbjuder läroanstalterna och deras studerande möjligheter att delta i skapandet av en hållbar framtid såväl i sin egen närmiljö som globalt.

Planering av kriterier för hållbar utveckling i fria bildningen

På hösten 2011 utforskade OKKA-stiftelsen intressen av läröanstalter inom den finska fria bildningen att delta i planeringen av kriterier för hållbar utveckling. För arbetet sattes som mål att planera kriterier speciellt för stöd till utvecklingsarbete i medbörgarinstitut och folkhögskolor samt att utbreda certieringssystemet till fria bildningen.

OKKA-stiftelsen och Andelslaget Eco-One ansvarade under åren 2012–2013 för planerandet av kriterierna för hållbar utveckling inom den fria bildningen. Arbetet stöddes av ett nationellt pilotnätverk bestående av folkhögskolor och medborgarinstitut som testade och gav respons på kriterierna. Den 28.8.2013 bekräftade OKKA-stiftelsens styrelse kriterierna som officiel grund för certifiering i fria bildningen.

Följande läroanstalter deltog i utvecklandet av kriterierna:

  • Espoon työväenopisto
  • Etelä-Karjalan kansalaisopisto
  • Harjulan kansalaisopisto
  • Hiiden opisto
  • Jokihelmen opisto
  • Jyväskylän kristillinen opisto
  • Kalliolan kansalaisopisto
  • Kaukametsän opisto
  • Otavan opisto
  • Petäjä opisto
  • Posion kansalaisopisto
  • Raahe-opisto
  • Raudaskylän kristillinen opisto
  • Seinäjoen kansalaisopisto
  • Soisalo-opisto
  • Vakka-Suomen kansalaisopisto
  • Valkeakoski-opisto

Under åren 2014-2015 genomförde Bildningsalliansen r.f., Suomen ympäristöopisto Sykli och OKKA-stiftelsen ett projekt i vilket bearbetades det svenska materialet för certifiering samt organiserades informations -och stödtjänster för den svenska fria bildningen. Projektet finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet.

Kriterierna stöder läroanstaltens utvecklingsarbete

Kriterierna för hållbar utveckling erbjuder ett verktyg med vilket folkhögskolor, medborgarinstitut, studiecentraler, sommaruniversitet och idrottsinstitut kan inkludera hållbar utveckling i sitt ledarskap, förvekligandet av utbildningarna och verksamhetskulturen. Kriterierna möjliggör även att certifiera arbetet för hållbar utveckling.

Kriterierna uppmanar personal och studerande vid läroanstalterna att tillsammans utvärdera och utveckla verksamheten. Kriterierna kan utnyttjas i kvalitetsarbetet vid instituten, exempelvis som en del av utvärderingen baserad på CAF-modellen.

Det finns också versioner av kriterierna för skolor på allmänbildande nivå samt för yrkesinstitut. De kan anpassas till verksamheten vid läroanstalter inom den fria bildningen ifall läroanstalten i fråga erbjuder utbildning även för dessa utbildningsformer.

Strukturen av kriterierna för hållbar utveckling

I kriterierna för hållbar utveckling i fria bildningen behandlas hur man integrerar hållbar utveckling i läroanstaltens värdegrund, ledarskap och verksamhetskultur samt utbildning. Strukturen i kriterierna är baserad på ett bekant koncept för kvalitetsarbete, nämligen Deminghjulet, det vill säga cykeln för kontinuerlig förbättring.

Faserna i hjulet består av planera, genomföra, utvärdera och utveckla. På grund av detta är det lätt att implementera kriterierna i läroanstaltens eller utbildningsarrangörens kvalitetssystem, exempelvis i utvärderingskriteriet CAF som används inom den fria bildningen.

Struktur och centralt innehåll av kriterier för hållbar utveckling i fria bildningen

Planering

I avsnittet för planering analyserar man hur hållbar utveckling syns i läroanstaltens värderingar och hur de styr verksamheten. Det är även viktigt att läroanstalten försäkrar sig om att bestämmelser och förordningar gällande hållbar utveckling följs. Läroanstalten skall också organisera arbetet för hållbar utveckling och säkerställa nödvändiga resurser och kunnande. Programmet för hållbar utveckling vid läroanstalten är en konkret plan med vars hjälp man ständigt kan förbättra och utveckla både undervisningen och verksamhetskulturen inom området. Kriterierna förutsätter även att läroanstalten fokuserar på teman för hållbar utveckling i sitt utbildningsutbud, och ser till att inlärningsmålen för hållbar utveckling inkluderas i undervisningen.

Genomförande

I delen genomförande analyserar man hur målsättningarna och innehållet för hållbar utveckling förverkligas i läroanstaltens undervisning samt hur man utnyttjar pedagogiska metoder och lärmiljöer som stöder hållbar utveckling. Med hjälp av 3–5 teman som läroanstalten själv väljer utvärderar man hur hållbar utveckling har förverkligats i läroanstaltens verksamhetskultur. Verksamhetskulturen och inlärningen är sammankopplade: studerande och personal kan tillsammans bygga en hållbar verksamhetskultur i läroanstalten.

Nätverkande med lokala aktörer stöder läroanstaltens arbete för hållbar utveckling. I kriterierna granskar man hur läroanstalten samarbetar med aktörer på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, exempelvis inom olika kurser eller projekt. Målsättningen är att samarbetet skapar gemensamma arenor för hållbarhetasarbetet med hjälp av lärande, forskning, experiment och utveckling.


Exempel på utbildningarnas teman rörande hållbar utveckling

  • Hållbar konsumtion och ekologisk vardag i hushåll
  • Ekologisk och hälsosam näring
  • Ekologiskt byggande
  • Naturkunskap och att röra sig i naturen
  • Lokalt kulturarv
  • Globalt kulturarv
  • Välmående ja och arbertsförmågan
  • Miljöproblem och utvecklingsfrågor
  • Etiska frågor
  • Medborgarinflytande

Exempel på utbildningarnas inlärningsmål för hållbar utveckling

  • Medvetenhet om hållbar utveckling
  • Att lära sig en hållbar livsstil
  • Att växa som en människa och livskompetens
  • Stöd för formandet av personliga värderingar
  • Att förstärka kunnigheten för medverkande
  • Att stöda växan till globalt ansvar
  • Kunnigheten att skapa förändring mot en hållbar framtid i sin närmiljö och i samhället

Utvärdering och utveckling

I delen Utvärdering och utveckling betraktas hur läroanstalten har organiserat utvärdering av sitt hållbarhetsarbete. Den kan ske i samband med utvärderingen av övrig verksamhet vid läroanstalten. Det är viktigt att det finns mätare och indikatorer som visar nivån på verksamheten för hållbar utveckling inom undervisningen och verksamhetskulturen. Utvärderingsinformationen behandlas gemensamt och utnyttjas för att utveckla verksamheten.

Kriterier för hållbar utveckling

Se kriterierna på denna sida: Kriterierna för hållbar utveckling i fria bildningen

Kriterierna som stöd vid utvecklandet av ett program för hållbar utveckling

Målsättningen med de teman som presenterats inom kriterierna är att de ska också stöda läroanstalten i att skapa ett program för hållbar utveckling. Med hjälp av årliga teman kan läroanstalten utveckla sin verksamhet tills man nått nivån för certifiering. Läroanstalten planerar genomförandet av sina teman genom att definiera målsättningar, åtgärder, ansvar, resurser och tidtabeller. Dessa skall dokumenteras i programmet för hållbar utveckling.

På webbplatsen för certifiering av hållbar utveckling i läroanstalterna finns det stödmaterial för ändamålet på finska (Teemojen toteutus). Hittills har materialet upprättats ur grundskolornas, gymnasiernas och yrkesinstitutens synvinkel, men största delen av exemplen lämpar sig också bra för läroanstalter i fria bildningen.

Formulering av ett program för hållbar utveckling med hjälp av teman

1. Val av årliga teman

Läroanstalten väljer ett eller flera teman, för sitt årliga program för hållbar utveckling, ur tematabellen. Valet görs utgående från de utvecklingsbehov som uppdagats eller exempelvis på basis av målsättningar som utbildningsarrangören satt upp. Personalen och de studerande deltar i valet av tema.

2. Kartläggning av nuläget

Utgående från valda teman görs en kartläggning av den nuvarande situationen som exempelvis kan ske genom en miljöutvärdering, läroanstaltens årliga självutvärdering, riskkartläggning eller enkätfrågor till personal, studerande och intressenter. Genom att involvera de studerande i kartläggningen erbjuder man goda möjligheter till inlärning.

Det finns finskspråkiga formulär för kartläggning av olika teman på denna sida samt på sidan Teemojen toteutus i temaspecifika länkar.

3. Program för hållbar utveckling

På basis av resultaten från kartläggningen planerar läroanstalten ett program för hållbar utveckling inför nästa läsår. Programmet innehåller målsättningar, åtgärder, ansvarsfördelning, tidtabeller och resurser för att kunna utveckla de teman som valts samt indikatorer för att följa upp förverkligandet av målsättningarna. Programmet kan även vara en del av en annan verksamhetsplan vid läroanstalten. Personalen och de studerande deltar i planeringen av programmet.

Verktyg till stöd för planering av ett program för hållbar utveckling har bearbetats i Huvudstadsregionens Återanvändningscentralens 4V-projekt Bry dig om, Påverka, Trivs och Må bra

Materialet har upprättats ur grundskolornas synvinkel, men dess exemplar kan väl utnyttjas också i läroanstalter inom fria bildningen.

4. Förverkligandet av temat

Temat synliggörs i läroanstaltens vardag med hjälp av olika evenemang, kampanjer, kommunikation och genom att man tar i bruk nya tillvägagångssätt. Undervisningspersonalen planerar hur temats förverkligande kopplas till undervisningen och hur man involverar de studerande i förverkligandet av temat. Interna och externa samarbetsparter kopplas till arbetet med temat. Dessa kan bestå av exempelvis representanter för fastighetsunderhållning, städtjänster, matservice, studerandehälsovård eller studerandevård.

5. Utvärdering och utveckling

Läroanstalten utvärderar förvekligandet av temat och målsättningar inom programmet för hållbar utveckling i slutet av läsåret. Personal och studerande deltar i utvärderingen och bearbetningen av resultaten. På basis av resultaten väljs nya teman och planeringen av ett program för hållbar utveckling inför nästa läsår inleds.

OBS! I vilken mån studerandena, undervisningspersonalen, timlärarna, den övriga personalen samt samarbetsparterna har möjligheter att delta i läroanstaltens hållbarhetsarbete varierar mellan olika utbildningsformer inom den fria bildningen. Det väsentliga är att man söker tillvägagångssätt och forum för deltagandet bland de alternativ som står till buds.

Läroanstaltens mätare för hållbar utveckling

Det är viktigt att läroanstalten har mätare och indikatorer som visar nivån på verksamheten för hållbar utveckling inom undervisningen och verksamhetskulturen. För att möjliggörä utvärdering av verksamheten är det väsentligt att målsättningarna i det årliga programmet för hållbar utveckling är formulerade på ett mätbart sätt och att det finns indikatorer som möjliggör att utvärdera förverkligandet av målsättningarna.

Dessutom borde läroanstalten ta i bruk indikatorer för långvarig uppföljning av centrala aspekter som berör ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet i läroanstalten samt utbildningen och inlärningen för hållbar utveckling. Man behöver inte ha ett stort antal indikatorer. Det viktigast är att indikatorerna har anknytning till de mest betydande hållbarhetsaspekterna i verksamheten.

Exempel på mätare och indikatorer i anknytning till olika teman av hållbar utveckling (på finska)

Förverkligandet av självutvärderingen


Om man är i början av hållbarhetsarbetet

Om läroanstalten befinner sig i början av arbetet för hållbar utveckling, kan man först göra en snabbutvärdering som hjälper till att identifiera utvecklingsbehov vid verksamheten. Man kan genomföra snabbutvärderingen i en kort tid till exempel i läroanstaltens arbetsgrupp för hållbar utveckling.

I nedanstående formulär finns påstående vilkas förverkligande kan gruppen utvärdera på skalan Inte alls / I någon mån / Ganska bra / Utmärkt. Påståendena baserar sig på kriterierna för hållbar utveckling. I formuläret finns också plats för kommentarer och utvecklingsåtgärder.

När man har kompletterat snabbutvärderingen, kan man lägga ihop poängen från olika punkter och ha en riktgivande utvärdering av resultatet. I slutet av formuläret finns stödfrågor som hjälper till läroanstaltens utvecklingsarbete.

Formulär för snabbutvärdering


Självutvärderingen enligt kriterierna för hållbar utveckling

I detta avsnitt ges anvisningar till självutvärdering av verksamheten enligt kriterierna för hållbar utveckling. En komplett utvärdering med hjälp av verktyg som presenteras nedanför är obligatoriskt för att kunna ansöka om certifikat. Utvärderingen och certifieringen kan också gälla endast en specifik enhet eller avdelning i läroanstalten. Verktyg för självutvärdering samt nedanstående anvisningar kan också utnyttjas helt utan certifieringsmål för utvärdering och utveckling av verksamheten.

Läroanstalten kan till exempel utföra självutvärderingen endast av något delområde av kriterierna och identifiera utvecklingsbehov gällande detta område. En komplett utvärdering enligt kriterierna ger ett bra verktyg för läroanstalter som vill förbättra sitt hållbarhetsarbete på ett planenligt sätt.

Organisering av självutvärderingen

Självutvärderingen kan utföras gradvis på olika delområden av kriterierna till exempel under en termin. Som minimum borde man reservera en månad för att komplettera alla självutvärderings frågeformulär. En tillräcklig lång period för utvärderingen möjliggör att arbetet kan uppdelas i tillämpliga delar. För utvärderingen utnäms utvärderingsgrupper enligt de skilda delar av kriterierna (se anvisningar nedan i anslutning till frågeformulären).

Det är viktigt att man reserverar nödvändiga resurser för utvärderingen. För dem som koordinerar arbetet (till exempel arbetsgruppen för hållbar utveckling) borde reserveras arbetstid för de olika skedena av processen. Dessutom är det viktigt att man planerar arbetet för utvärderingsgrupperna i god tid (till exempel hur mycket arbetstid eller vilka möten som kan användas för utvärderingen).

OBS! Det är av yttersta vikt att självutvärdering av kriteriernas olika delar utförs i grupper och icke så att en enskild person tar ansvar för uppsamling av information. Vid arbetet i gruppen kan man samla ihop information på ett betydligt mer omfattande sätt. Dessutom har man en utmärk möjlighet att få läroanstaltens personal och studerande att delta i utvärderingsprocessen som är en mycket nyttig inlärningserfarenhet.

Man borde också minnas att revisorn intervjuar i revisionen olika aktörer i läröanstalten på basen av svaren i självutvärderingsformulären. Det är mycket lättare att svara på revisorns frågor om man själv deltagit i utvärderingen.

Initiering av utvärderingen

Ett bra sätt att initiera självutvärderingen är att saken presenteras till exempel i samband av ett personalmöte eller fortbildningsevenemang. Presentationen kan organiseras av läroanstaltens arbetsgrupp för hållbar utveckling. Personalen introduceras till målsättningar, skeden och tidtabell av utvärderingen samt personalens roll i arbetet.

Samtidig lyftar man fram utvärderingens nytta för läroanstaltens verksamhet samt för utveckling av var och ens eget arbete. Det är alltså inte enbart strävan efter ett certifikat som gäller i självutvärderingen!

Förverkligandet av utvärderingen i grupper

Självutvärderingen lönar sig att organisera på så sätt att utvärderingsgrupper har två möten. På det första mötet bekantar grupperna sig med självutvärderings frågeformulär och utreder hur man samlar ihop information som behövs för utvärderingen. Emellan mötena samlar medlemmar av grupperna utvärderingsinformationen. På det andra mötet fyller man i självutvärderingens frågeformulär, besluter poängsättning för varje kriterium och skriver upp ett sammandrag av styrkor och utvecklingsbehov gällande kriterierna.

Behandling av utvärderingens resultat

Fastän självutvärderingen hade utförts för att ansöka om certifikat, är det viktigt att man behandlar resultaten av utvärderingen gemensamt i läroanstalten. Man bör också försäkra att resultaten utnyttjas i utveckling av verksamheten. Ett bra sätt för behandling av resultaten är att reservera tid för saken i ett tillämpligt gemensamt evenemang i vilket närvarar representater från olika yrkesgrupper och studerande.

Utvärderingsgrupperna presenterar sammandrag av olika delar av utvärderingen. Resultaten kan behandlas i tillämpliga grupper mellan personal och studerande. Dessutom reserveras tid för diskussion om slutsatser på basen av vilka görs förslag för utvecklingspunkter. Läröanstaltens ledning deltar i behandling av utvärderingsresultat och utvecklingsförslag. Resultaten utnyttjas till planering av nästa års program för hållbar utveckling och årsplanen samt till utveckling av utbildningen.

Verktyg för självutvärderingen


Nivåbeskrivningar av kriterierna

För att utvärdera uppfyllandet av kriterierna har man konstruerat specifika nivåbeskrivningar för varje kriterium. Dessa baserar sig på skalan saknas (0 poäng), påbörjad (1 poäng), utvecklad (2 poäng) och etablerad (3 poäng) (se också allmänna beskrivningar för olika nivåer nedanför). Att uppnå nivåer utvecklad och etablerad kräver även att kraven för de lägre nivåerna uppfylls. Med hjälp av dessa beskrivningar kan läroanstalten själv utvärdera sin egen nivå gällande alla kriterier och identifiera styrkor och utvecklingspunkter i sin verksamhet.

Saknas
(0 poäng)
Påbörjad
(1 poäng)
Utvecklad
(2 poäng)
Etablerad
(3 poäng)
Läroanstalten har inte planerat eller inlett någon verksamhet i anslutning till kriteriet. Läroanstalten har planerat verksamhet enligt kriteriet och inlett processen att förverkliga detta. Läroanstalten har förverkligat verksamhet i enlighet med kraven i kriteriet under minst ett läsårs tid. Verksamheten i enlighet med kriteriet har blivit en fungerande, planenlig praxis i läroanstaltens vardag, vilken är instruerad vid behov.

Självutvärderings frågeformulär

I självutvärderings frågeformulär presenteras frågor som gör det lättare att definiera läroanstaltens prestationsnivå gällande varje kriterium. För att underlätta organiseringen av utvärderingsarbetet har man utfärdat formuläret enligt de olika delområdena av kriterierna på nedanstående sätt.

När man kompletterat utvärdering för samtliga tre områden, samlar man ihop poängen för kriterierna i självutvärderingens sammanfattningsblankett.

Utvärderingsområde 1: Planering, utvärdering och utveckling

Planering, utvärdering och utveckling av hållbarhetsarbetet

  • Värderingar och strategier (kriterium 1)
  • Lagstadgade krav (kriterium 2)
  • Organisation och resurser (kriterierna 3 ja 4)
  • Program för hållbar utveckling (kriterium 5)
  • Partnerskap och projekt (kriterium 10)
  • Tillvägagångssätt för utvärdering (kriterium 11)

Sammansättning av utvärderingsgruppen: exempelvis läroanstaltens ledning och arbetsgruppen för hållbar utveckling.


Utvärderingsområde 2: Planering och genomförande av utbildningarna

Planering och genomförande av utbildningarna

  • Planering av utbildningarna (kriterierna 6 ja 7)
  • Att genomföra utbildningarna (kriterium 8)

Sammansättning av utvärderingsgruppen: läroanstaltens utbildningsplanerare samt representanter från lärarkåren.


Utvärderingsområde 3: Verksamhetskultur och genomförandet av teman

Verksamhetskultur och genomförandet av teman

  • Verksamhetskultur (kriterium 9)

Läroanstalten väljer tre teman som presenterats i kriterierna för hållbar utveckling. Dessa teman ska utvärderas. Utöver de obligatoriska tre teman kan läroanstalten välja ett eller två frivilliga teman för utvärdering som den kan få tilläggspoäng för i den externa revisionen. För varje tema ifylls ett eget formulär.

Sammansättning av utvärderingsgruppen: läroanstaltens arbetsgrupp för hållbar utveckling förstärkt med möjliga experter av temats innehåll.


Utvärderingens sammanfattning

Sammanfattningsblankett (för alla delar av kriterierna)

  • På denna blankett görs en sammanfattning av förverkligandet av de tre olika delområdena av kriterierna.

Vägen till certifieringen

Vilka läroanstalter kan ansöka om certifikat?

Läroanstalternas certifikat för hållbar utveckling kan ansökas av läroanstalter inom den fria bildningen, grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter. Utvärdering och certifiering kan även genomföras gällande enbart någon specifik enhet eller del av läroanstalten.

Vilka krav måste uppfyllas innan man beviljas certifikatet?

Förutsättningen för att certifikatet ska beviljas är att läroanstalten uppfyller minimipoängen för de olika delarna av kriterierna. För att beviljas certifikat behöver man inte uppfylla alla krav bland kriterierna på den högsta möjliga nivån.

Poängränser för certifikatet

KRITERIERNAS DEL MINIMIPOÄNG FÖR CERTIFIERING MAX. POÄNG
DEL 1:
PLANERING

(kriterierna 1-7)
Minimipoäng 14 p 7 x 3 p = max. poäng 21 p
DEL 2:
GENOMFÖRANDE


Att genomföra utbildningarna (kriterium 8) utvärderas för del av tre olika utbildningar som läroanstalten själv valt.



3 x 6 p = max. poäng 18 p
Verksamhetskultur och genomförandet av teman (kriterium 9) utvärderas för 3-5 olika teman som läroanstalten själv valt. 5 x 3 p = max. poäng 15 p
Partnerskap och projekt (kriterium 10) Max. poäng 15 p
Del 2 sammanlagt Minimipoäng 28 p Max. poäng 48 p
DEL 3:
Utvärdering och utveckling

(kriterium 11)
Minimipoäng 8 p Max. poäng 12 p

Utöver uppfyllandet av minimipoäng för de olika kriteriernas delar kan läroanstalten inte få noll poäng från något kriterium samt från inget av de tre valda utbilningarna (kriterium 8) eller de obligatoriska tre valda teman (kriterium 9).

Hur utförs en extern revision i läroanstalten?

Utöver självutvärderingen skall en extern revision utföras i läroanstalten. Den genomförs av en revisor som är godkänd i OKKA-stiftelsens revisorsregister.

Läroanstalten måste sända revisorn följande ifyllda frågeformulär av självutvärderingen i sin helhet minst tre veckor före revisionen i läroanstalten:

  • Planering, utvärdering och utveckling av hållbarhetsarbetet
  • Utvärdering av genomförandet av de tre teman som läroanstalten valt
  • Planering och genomförande av utbildningarna
  • Självutvärderings sammanfattningsblankett (för alla kriteriernas delar)

Utöver dessa kan revisorn också be om annat material före revisionen, exempelvis läroanstaltens program för hållbar utveckling.

Läroanstalten beställer en revisor från OKKA-stiftelsen (se kontaktuppgifter nedanför). Före revisionen reserverar man vanligtvis en dag under vilken revisorn bekantar sig med läroanstaltens verksamhet samt intervjuar representanter av olika personalgrupp och studerande.

Revisorn fastställar bevisen på uppfyllning av kriterierna och bekräftar poängen som läroanstalten fått. En viktig del av utvärderingen är responsen som revisorn ger angående läroanstaltens styrkor och utvecklingsområden. Läroanstalten ansvarar för utgifterna som uppkommer i samband med revisorns arbete. OKKA-stiftelsen har gett rekommendationer för revisorns ersättning (på finska).

Revisorn rapporterar resultatet av den externa revisionen i det officiella rapportformuläret (se nedan), som revisorn sänder till läroanstalten samt till OKKA-stiftelsen för behandling. Utöver det ger revisorn skriftlig respons till läroanstalten om dess styrkor och utvecklingsområden.

Rapportformulär (på finska)

Korrigerade åtgärder

Om läroanstalten inte uppnår poänggränserna finns det en möjlighet att överlämna till revisorn en skriftlig redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå den krävda poängnivån, som bör göras inom tre månader.

Ansökan om certifikat

Man ansöker om certifikatet för hållbar utveckling från OKKA-stiftelsen med ansökningsblanketten (på finska). Det kostar inget att ansöka om certifikatet. Certifikatet beviljas av styrelsen vid OKKA-stiftelsen.

Certifikatet måste förnyas senast 36 månader efter att certifikatet beviljats eller förnyats senaste gång. Man förnyar certifikatet genom en extern revision som sker vid läroanstalten.

Tilläggsuppgifter för underhållet av certifikatet (på finska)

Certifierade läroanstalter

Kontaktuppgifter

Certifiering för hållbar utveckling i läroanstalter
OKKA-stiftelsen, planeringchef Erkka Laininen
förnamn.efternamn [at] okka-saatio.com, tel. 050 3729195

Utbildning, handledning och Nordiskt samarbete
Suomen ympäristöopisto SYKLI, utbildningschef Tove Holm
förnamn.efternamn [at] sykli.fi, tel. 050 5746471